Vadå, jag emo?

Om jag hade varit fjorton nu så är det rätt sannolikt att jag varit ”emo”. Insåg det när jag hade en funderarstund för några dagar sedan. Visserligen hade jag nog skippat rakbladen. Men ändå. Är inte det en rätt skrämmande tanke? Tur att hårdrocken hann fånga upp mig i tid…

– Oskar 

Annonser

Två veckor kvar

Gomorron! Tänkte bara påpeka att om två veckor har jag förmodligen precis krupit ur tältet på Århus camping och kan se fram emot en toktrevlig kväll med Metallica på Vestereng. Turnén drog igång i Lissabon igår. Setlisten ser grym ut, minst sagt. Jag menar, de spelade ”justice”! Bara en sådan sak… Jag kan knappt vänta. Fram tills dess håller jag stenkoll på bilder och setlists på Metontour.com. Bara för att bygga upp förväntningarna lite mer, så att säga.

– Oskar

Snart går flyttlasset

Nu var det då äntligen klart. Jag kommer att få ta över den där lägenheten. Hur skönt som helst. Det betyder att jag under juli månad äntligen kommer att flytta från studentbostaden till ett betydligt bättre läge, mitt i stan. Vad mer kan man önska sig? Det nya boendet kommer att bli en klart bättre bas att utgå från när det gäller jobbsökandet än det jag har nu. Jag får också krypavstånd till både gym och trevliga pubar. För att inte tala om en mataffär som är både trevligare och billigare än den där jag handlar nu. Och jag får ett riktigt kök. Och balkong! Grymt helt enkelt.

– Oskar 

Soundtrack v. 26 2007

Kan man inte säga det med ord får man säga det med musik istället… Passande soundtrack för både denna vecka och förra veckan:

  • Anathema – Judgement
  • Paradise Lost – In Requiem
  • Dark Tranquillity – Fiction
  • Tiamat – Prey
  • Sentenced – The Funeral Album
  • Tapping The Vein – The Damage

Typ. Så känns det. Mer vissa dagar, mindre andra. Lite hela tiden. Jobbar på det. Men förutsättningarna är väl inte de bästa och hjärnan verkar inte vara direkt samarbetsvillig heller. Dumt. Men men…

– Oskar

Liten uppdatering

Hallå alla trevliga människor! Får börja med att beklaga att min skrivkramp uppenbarligen håller i sig. Så mitt uppdaterande av denna annars väldigt braiga blogg är inte så frekvent som det kanske borde vara. Tyvärr. Men det ger sig nog snart, det brukar det göra. Nu håller jag i alla fall på att pusta ut efter en förhållandevis lugn midsommar. Och ska snart ta tag i livet igen. Det börjar väl bli dags för det antar jag. Jaja, mer senare. Nu är det dags för te.

– Oskar 

Nya tider, nya säljare

Är det bara jag som missat det förut, eller är det fler och fler gatuförsäljare ute på stan? Jag tänker inte på marknadsstånd och liknande, utan på de försäljare som arbetar aktivt och försöker fånga upp enskilda flanörer för att sälja till exempel teleabonnemang. Detta är något som jag inte lagt märke till tidigare. De som försöker värva medlemmar till olika frivilligorganisationer, de har ju funnits där ute ett tag. Men att försäljare i allt större utsträckning jobbar på samma sätt, det känns som något nytt. Nytt och irriterande.

Jag har en liten teori om varför detta börjat komma fram just nu. Talade för någon vecka sedan med en person som är insatt i telemarketingbranschen. Fick då veta att det är en bransch som är på tillbakagång, mycket på grund av att fler och fler ansluter sig till nix-registret, till exempel. Det jag funderar på om inte detta med gatuförsäljning är det nya grepp som företag som el- och teleleverantörer måste ta när det inte fungerar lika bra med telemarketing längre. För på något sätt måste de ju se till att nå ut till nya kunder.

Min attityd till dessa gatuförsäljare är precis likadan som den jag har till de som ringer och vill pracka på mig något: Det är otroligt irriterande och vill jag köpa något så tittar jag mycket hellre ut det själv i en butik. Visst, det förstår väl jag också att det inte går att förbjuda företagen att sälja på det sättet. Men när jag fått tacka nej till X antal folk från från X antal företag i X antal gathörn på en och samma dag, då börjar jag undra om det inte är dags att göra något för att vi som vill det ska kunna fortsätta flanera på stan och handla när vi själva känner för det.

– Oskar

Checklista – en vecka

Känns som om det är dags att sätta upp lite målsättningar igen, ambitioner att leva upp till. Nu ska jag dock göra det en aning mer kortsiktigt än förra gången. För det behövs ju faktiskt mål även när man ser på världen i ett kortare perspektiv. Det behövs något att jobba mot, något som ska uppnås. Så kan man känna sig lite stolt över sig själv när det är klart. Hur som helst, denna vecka ska jag:

  • Träna – Minst tre gånger, gärna mer. Måste ju se till att bli stor och stark nu.

  • Söka fler jobb – Se till att få ut så många ansökningar som möjligt.

  • Spela gitarr – Lite varje dag. Och först måste jag stämma den så att inte grannarna blir ledsna. Musik är trevligt och att spela är faktiskt ett alldeles utmärkt sätt att meditera.

  • Skriva – Förutom jobbansökningarna, förstås. Jag vill försöka bli av med skrivkrampen och se till att få något skrivet varje dag. Gärna till bloggen, men inte nödvändigtvis.

Det är vad min vecka kommer att bestå av. Förutom lite annat smått och gott som jag måste komma underfund med, hjärnspöken som måste drivas ut eller göras till goda vänner. Men nu har jag lite konkret att jobba för i alla fall. Som sagt, kortsiktigt denna gång. Den förra checklistan, den jag skrev med ett längre perspektiv i huvudet, den gäller dock fortfarande. Bara så att ni vet. Och så att jag vet. Det är ju som sagt ganska enkelt att tappa kontakten med sina mål och drömmar…

– Oskar